Guidning Majroskogen 26 februari

Anders Tranberg guidar oss runt i denna gammelskog som har riktigt höga natur- och rekreationsvärden. I Majroskogen har flera så kallade nyckelbiotoper utsetts. Vi kikar på djurlivet, inte minst fåglar vid litet fågelbord. Vi avslutar med en värmande björkvedsbrasa. Ta med fika och något att grilla! Läs mer i evenemang>

Dela

Kommentera

2 thoughts on “Guidning Majroskogen 26 februari

  1. Med anledning av guidningen i Majroskogen; Vad tycker Naturskyddsföreningen om planerna att bygga elljusspår i Majroskogen? Hur påverkas nyckelbiotoper av att störande verksamhet utökas till kvällar och nätter? Hur påverkas djur och växtliv av nya anlagda vägar och ljusnedsmutsning i form av regelbunden belysning?

  2. Hej Ulla!
    Tack för din fråga.

    Stockholms Naturskyddsförening känner till att det finns ett förslag om att anlägga ett upplyst motionsspår i Majroskogen och det är inte en helt lätt fråga för det finns argument för och emot anlägga ett upplyst motionsspår i ett relativt orört område.

    Vår bedömning, i detta skede, är att fördelarna med motionsspår i Majroskogen överväger nackdelarna, men vi är angelägna att få Miljöförvaltningens och Skogsstyrelsens utlåtande i frågan då deras hållning spelar stor roll för oss. Motionsspåren bör dock utformas så att träd inte behöver avverkas och att andra lösningar än borrning i berg bör prövas i första hand. Kala bergshällar bör inte grusas. Vild natur bör bibehållas nära spåret. Mycket stor hänsyn bör tas till hydrologi då skogen kan fyllas med mycket vatten vår och häst. Materialvalen ska vara diskreta och ha högsta miljöprestanda. Belysningen bör vara avskärmad och riktad nedåt för att hindra all onödig ljusförorening, i första hand bör belysningen vara rörelsestyrd, alltså inte lysa när en del av motionsspåret är tomt på folk. Åtgärder för att minimera ljusföroreningar och därmed negativ inverkan på nattaktiv fauna måste få kosta.

    Artificiellt ljus utomhus påverkar nattaktiva djur. Beroende på om ljuskällan lyser hela natten eller delar av det mörka dygnet blir den negativa inverkan olika stor. En mängd olika djurgrupper löper risk att drabbas men det behövs mer forskning. Fågelsång påverkas av artificiell belysning. Nattaktiva däggdjur kan bli bländade även vid relativt svaga ljusstyrkor. Insekters beteende påverkas då dras till ljuskällor*. I hur stor utsträckning ett elljusspår skadar djurlivet i en tidigare ganska mörk skog är svårt att veta för elljusspår lyser ofta som längst till kl 22. Vår bedömning är att det finns risk för att djurlivet påverkas negativt. En ovanlig rovfågelart, bivråk, häckade i Majroskogen för drygt 10 år sedan vilket var ovanligt då dessa fåglar normalt kräver väldigt lugna platser. Kattuggla har häckar i Majroskogen. Nu har det byggts en bussdepå intill skogen som inte var positivt för djurlivet så känsliga arter har redan fått det svårare. När ett elljusspår adderas som ännu ett inslag som kan störa så ökar risken att arter inte finner livsmiljön i Majroskogen tillräckligt godtagbar.

    Nyckelbiotoperna i Majroskogen signalerar mycket höga värden. Arterna är knutna till död ved och gamla träd så en mycket hänsynsfull motionsslinga kan kanske fungera även om det påverkar nyckelbiotopen lite grann. Båda Miljöförvaltningen och Skogsstyrelsen bör dock kopplas in för att utreda frågan om påverkan på naturvärden.

    Idag är Majroskogen tyvärr inte ett naturreservat, vilket vi skulle vilja. Utifrån ett bevarandeperspektiv av Majroskogen är det sannolikt att ett belyst motionsspår ökar chanserna att Majroskogen inte exploateras framöver. Detta talar tämligen starkt för ett belyst motionsspår.

    Placeringen av elljusspåret sker i en mycket värdefull skogsmiljö där känslan av att komma ut i en storskog finns i skogens centrala delar. Frånvaron av mänskligt tillverkade installationer bidrar i hög grad till skogskänslan. Hur mycket upplevelsen förändras med elljusspår är svårt att bedöma, men det blir helt klart en markant förändring längs vissa stråk i skogen jämfört med idag. I dagsläget har Majroskogens naturanpassade stigar vilket är positivt inslag för skogsupplevelsen då man verkligen vandrar i naturen hela tiden. Frånvaro av det artificiella är allt ovanligare kring Stockholm.

    Motionsspåren i Fagersjöskogen och Älvsjöskogen är populära och det kan finnas ett uppdämt intresse av att jogga i Majroskogen. En del joggar redan i Majroskogen på de många stigarna. Motionsspåren är ofta väldigt hala vintertid i Fagersjöskogen och Älvsjöskogen när snö packas och fryser på spåren så att funktionen som motionsspår minskar under den mörka årstiden för den som inte har broddar eller spikar i skorna. Upplysta spår ger fler möjlighet att komma ut motionera när det är mörkt. Anlagda grusade spår underlättar för familjer med barnvagn och rullstol och det blir förmodligen en klar förbättring jämfört med idag för dessa grupper. Ett problem med anlagda elljusspår är att det måste finnas pengar att underhålla det hela. Vatten eroderar ganska lätt sönder de grusade motionsspåren så fort marken lutar. Vandaliering genom klotter på elljusstolpar blir dyrt att sanera. Träd avverkas oftare av staden intill motionsspår med hänvisning till risk för fallande träd, längs vanliga stigar ställs inte lika stora krav på säkerhet.

    *Se mer i uppsats av Linn Holmstedt. Ekologiska effekter av ljusföroreningar. http://files.webb.uu.se/uploader/271/VT12-21-Holmstedt-Linn-uppsats.pdf

    /Anders Tranberg, ordförande

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *